Frågor och svar om Hungerprojektet

Vad gör Hungerprojektet?

Hungerprojektet är en global ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom i Afrika, Asien och Latinamerika genom tre huvudsakliga strategier: social mobilisering, jämställdhet och samspel med lokalt ledarskap. Vi finns i sammanlagt 22 länder, 12 programländer och 10 insamlingsländer. Huvudkontoret ligger i New York.

Hur styrs Hungerprojektet Sverige?

Hungerprojektet Sverige är en stiftelse, vars angelägenheter handhas av en styrelse bestående av lägst tre och högst tolv ledamöter. Hungerprojektet Sverige innehar 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och är även medlem av FRII. Hungerprojektet är inte en medlemsbaserad organisation, men har många volontärer och har även samarbete med andra organisationer inom branschen. Se även stadgar och styrelsens arbetsordning.

Varför ska jag bry mig om problem i andra länder när det finns så mycket problem här i Sverige?

De problem som vi stöter på, både i Sverige och internationellt, blir alltmer globala. Problem som t.ex. global uppvärmning, miljöförstöring, sjukdomar, krig och politiska oroligheter är problem som inte bryr sig om landsgränser och därför påverkar oss alla.

Hungerprojektet har åtagit sig att avskaffa hungern i världen som ett uttryck för globalt medborgarskap, globalt partnerskap och globalt ansvarstagande. Vi anser att hunger inte är ett lokalt eller nationellt problem, utan en global angelägenhet som berör alla. Vi har alla ett ansvar att skapa en värld där människor kan leva sina liv utan att gå hungriga.

Hur väljer Hungerprojektet vilka länder vi arbetar i?

Hungerprojektet etablerar program i länder bara när: (a) landet styrs demokratiskt och erbjuder en stabil miljö, (b) Hungerprojektet bjuds in av och har stabila kontakter med toppskiktet av ledare i landet, (c) en stor andel av landets befolkning lever i fattigdom och (d) vi har tillräckligt med resurser för att säkerställa att vi kan fortsätta driva programmen så länge vi behövs.

Hungerprojektet Sverige bedriver inga egna program, däremot har vi bilateralt samarbete med Indien och Etiopien i projekt som finansieras av Forum Syd och Radiohjälpen.

Varför bedriver Hungerprojektet program i just dessa 12 länder?

Ambitionen är inte att vi ska driva program i alla låginkomstländer. Vi vill visa beslutsfattare en metod för utveckling som ger resultat och som innebär att satsa processorienterat på människor. Vi vill påverka beslutsfattare att själva arbeta utifrån ett underifrån perspektiv i sitt ledarskap. Vi vill visa att det fungerar i så stor utsträckning att en förändring i arbetssätt sker även hos andra (organisationer/regeringar) i världen. Vi har, genom de program vi byggt upp sedan början av 90-talet, visat att det går att få samhällen att ta sig ur kronisk fattigdom och hunger och uppnå olika grader av självförsörjning. För att visa att vår metod inte bara fungerar i mindre områden har vi startat en storskalig programverksamhet i östra Ghana.

Vad finansieras av Hungerprojektet?

Den största delen av pengarna som går till programländerna går till anställdas löner för att de ska driva programaktiviteter som social mobilisering och utbildning. Vi finansierar sällan fysiska resurser i programmen. Däremot finansierar vi den lånefond som utgör första insättningen i en mikrokreditbank (ca $25 000) samt material till epicenterbyggnaden som inte går att framställa eller få tag på lokalt. Alla resurser som mobiliseras som en konsekvens av våra program, som t ex läkare och lärare eller HIV-testning, finansieras i första hand av regeringen eller en lokal myndighet, alternativt genom samarbete med andra partners, t ex annan frivilligorganisation.

Ni beskriver er strategi som ”kvinnocentrerad”. Men, männen då?

Det finns överväldigande bevis – och vår egen erfarenhet har visat oss – att slutet på hungern i världen inte kan uppnås om inget görs åt ojämlikheten mellan män och kvinnor. Vi anser att en av de viktigaste åtgärderna för att avskaffa hungern är att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnor bär det största ansvaret för att möta de grundläggande behoven, men blir ändå systematiskt nekade resurserna, handlingsfrihet och en röst i beslutsfattandet, för att kunna uppfylla detta ansvar.

Våra program försöker uppnå jämställdhet genom att stärka kvinnors makt och göra dem till nyckelpersoner i utvecklingsprojekten. Män deltar också i våra program och är en viktig del av processen eftersom en förändring av deras tankesätt behövs för att få till en samhällsförändring. Oavsett om man jobbar med manliga, kvinnliga eller blandade grupper, så är kvinnors ledarskap avgörande för att uppnå jämställdhet och slutet på hunger och fattigdom.

Kan min organisation söka bidrag från Hungerprojektet?

Nej. Alla insamlade medel används för arbetet inom Hungerprojektet egna program. Däremot är vi alltid intresserade av att samarbeta med likasinnade organisationer. Kontakta oss gärna med frågor om partnerskap och samarbeten.

Vart går mina pengar? Hur mycket går till administration?

Dina pengar gör det möjligt för Hungerprojektet att mobilisera samhällen och stärka kvinnor, män och barn att avskaffa sin egen hunger och fattigdom.

Hungerprojektet har 90-konto. Detta innebär att Svensk Insamlingskontroll övervakar att pengarna används för sitt ändamål och att minst 75 % av vår insamling går direkt till ändamålet varje år. Under 2014 gick 85,8 % av Hungerprojektets insamlade pengar till ändamålet. Merparten av dessa medel fördes vidare direkt till verksamheten i programländerna. En mindre andel används till att driva opinion i Sverige och informera om hunger- och fattigdomsproblematiken. Under 2014 användes 7,9 % till administration och 7,3 % till insamlingskostnader. Läs mer om nyckeltalen i vår årsberättelse 2014.

Hur startade Hungerprojektet och hur har organisationen utvecklats sedan dess?

Hungerprojektet startade 1977 i USA, och 1984 i Sverige. Det senast tillkomna programlandet är Etiopien (2005).

Under perioden 1977–1990 var Hungerprojektet en organisation som enbart arbetade med policypåverkan. Bland annat drev Hungerprojektet en global kampanj för att samla underskrifter till stöd för tesen att det är möjligt att avskaffa hunger under vår livstid och arbetade för att man skulle separera begreppen hunger och svält. 1990 antog FN en distinktion mellan begreppen.

Det är under perioden 1990–2004 som Hungerprojektet byggt upp programverksamheten i länder där människor lever i hunger och fattigdom. Programverksamheten har utvecklats på gräsrotsnivå och ser därför väldigt olika ut i olika delar av världen. Mål och vision, samma fokus på social mobilisering, jämställdhet och lokal demokrati, finns dock överallt.

Från 2004 har Hungerprojektet gått in i nästa fas, nämligen att satsa på att utöka våra program i stor skala.

Varför finns det kritik om Hungerprojektets förflutna?

De som grundade Hungerprojektet 1977 var en grupp där bland annat John Denver, Werner Erhard och Buckminster Fuller ingick. Ingen av de tre grundarna är involverade i Hungerprojektet idag men kvar i organisationen finns deras vision: att avskaffa hunger i världen. I arbetsgruppen ingick även Joan Holmes, som 1977 tillsattes som VD för Hungerprojektet och var kvar som VD till och med 2007.

En av grundarna, Werner Erhard, är en kontroversiell person som bland annat startat en organisation som heter Est, vars metod senare köptes av Landmark Education. Erhard har även medverkat i grundandet av ett antal andra organisationer. (The Breakthrough Foundation, The CareGivers Project, The Education Network, The Holiday Project, The Mastery Foundation, Prison Possibilities, The Werner Erhard Foundation). Trots att Werner Erhard var en av grundarna till Hungerprojektet har han inte varit förknippad med Hungerprojektet på över 20 år.

Inte heller Hungerprojektets ställningstagande att hunger kan avskaffas liksom tankesättet med underifrånperspektivet och synsättet att människor som lever i hunger och fattigdom är starka aktörer som, när de får de rätta verktygen, med egen kraft kan ta sig ur sin situation, var okontroversiellt under de första decennierna i Hungerprojektets leverne. Med tiden har uppfattningen kring människors kapacitet att avskaffa sin egen hunger ändrats och idag finns det en allmän acceptans om att hjälp till självhjälp är ett effektivt och hållbart sätt att bekämpa fattigdomen i världen.

Vilka kopplingar finns mellan Landmark Education och Hungerprojektet Sverige?

Landmark Education, vars metod utvecklades av Werner Erhard (se ovan) etablerade sig i Sverige på mitten av 1980-talet och bedrev då utbildningar i personlig utveckling och ledarskap. Några av de personer som var med om att bilda Hungerprojektet Sverige på 80-talet, deltog även i Landmark Educations kurser, bland annat styrelsesuppleant Ingvar Jensen och styrelseledamot Tove Jensen, som även var VD mellan 1994-2002. Ganska snabbt ådrog sig Landmark Educations metoder stark kritik och i början av 2000-talet avvecklade de helt sin verksamhet i Sverige. Det finns inga kopplingar mellan Landmark Education och Hungerprojektet idag och har heller inte funnits under lång tid.